Igår var jag på utdelningen av Almapriset. Årets vinnare är den engelska ungdomsboksförfattaren Meg Rosoff. Jag har läst flera av hennes böcker – favoriten än så länge är Så har jag det nu, som är en av de vackraste kärlekshistorier jag läst. Plus att den djupborrar i en av mina största rädslor, krig.
Meg Rosoffs tal på galan var starka ord om meningsfullhet och svidande kritk mot den skolvärld jag själv valt att ta paus ifrån. Du kan läsa det här.
Idag hade vi möte med BULT. Vi arbetar med många viktiga frågor kring barnlitteratur och författares villkor som förhoppningsvis gör detta svåra yrke något gott.
Vi brukar vara på Författarförbundet – men idag hade mötet flyttat till Svenska Akademins lokaler. Även om jag inte skulle säga att det sällskapet är just mina stora idoler (förutom nyinvalda Sara Stridsberg – och förresten så gillar jag Torgny och Kristina också) så var det något med att sitta där som kändes lite högtidligt.
Idag avslutade jag min serie med skrivarverkstäder på Bräckeskolan, där jag under fem timmar per klass träffat deras tre tvåor. Ett roligt arbete på en fantastisk skola, där engagerade och närvarande lärare gjorde det möjligt för barnen att ta vara på verkstäderna på bästa vis.
Vi följde det mönster jag har arbetat fram, berättelsens byggklossar, som ni kan läsa om här.
Denna helg har jag och Anna Nygren varit i Cambridge på vad som antagligen var världens första hästbokskonferans – inte den sista om jag får bestämma. Helgen gjorde det, som jag egentligen redan vet, ännu tydligare. Dessa samtal om hästboken är så viktiga.
Meg Rosoff inledde dagen. I sitt tal jämförde hon skrivandet med riduttrycket throughness (hittar inget lika bra svenskt ord? mellan hand och skänkel, i form etc ger inte samma association. Poängen var att kommunikationen mellan hästen (författarens omedvetna) och ryttaren (författarens medvetna) inte går att forcera fram. Efter detta följde ett samtal mellan två författare och en forskare, om genrens villkor och möjligheter. Efter detta följde två längre seminarium där olika forskare presenterade sin forskning kring hästböcker och hästen i litteraturen. Bland annat pratade Maria Nikolajeva om hästarna i Astrid Lindgrens böcker och Anna Nygren pratade om Stallgänget på Tuva och realism i svenska hästböcker. Dagen avslutades med författarsamtal med KM Peyton – ett författarskap som jag så snabbt som möjligt ska uppdatera mig på och Meg Rosoff igen.
Här är länk till Jane Badger redaktör för antalogin Heroines on Horsebacks blogg från konferensen.
Idag fick jag veta att Malva i stallet nu finns som talbok!
Mamma har inte kunnat betala hyra, igen. Så nu måste Jo och mamma flytta hem till mormor som bor i en annan stad. Det betyder lämna stallet och finaste hästen Tom som Jo fick rykta och värma upp åt Ebba ibland. Hemma hos mormor är allt blankt och rent, men det skaver mellan mamma 
och mormor. Och i Jo, när det blir allt tydligare att mamma vuxit upp i en helt främmande värld, och att hon dessutom dolt något för Jo. Något som har med ridning att göra. För i närheten av mormor finns också Åsens ridskola och fuxen Abbe. Kanske innebär flytten att Jo äntligen kan får börja rida, på riktigt?
Skrivet om Rakt mot hindret!
”Med enkla medel blottar författaren ponnyvärldens paradoxer. [—] Eriksson kontrasterar Jos mammas dagboksanteckningar (fyllda av ätstörningar och föräldrapress) mot Jos drömmar om att också få tävla, också få vara en i laget. Just den där dubbelheten i texten; hoppen mellan mammans 90-tal och dotterns 2010-tal och mormor som en sammanhållande länk, gör berättelsen effektiv och drabbande.” (Ingrid Bosseldal, GP 29 juli 2016).
”Jo brukar ibland tänka att hennes liv är en film. Kanske för att det är lättare att föreställa sig att det är någon annans mamma som inte har tillräckligt med pengar […] ´Rakt mot hindret!´är så myckt mer än en hästbok.” (Erika Hallhagen, SvD 4 december 2016)
I Rakt mot hindret lyfter jag två tema som är centrala i ponnysporten: prestationshets och orättvisa villkor. Jag sett och upplevt detta på nära håll under mina år som ung tävlinsryttare. Det har efterlämnat många frågor, som varit drivkraften i mitt skrivande.
Prestationshets och hur den skapas är ett komplext ämne, utan enkla svar. En tävlingssatsning kan skapa problem för en ung människa. Föräldrar och tränare satsar pengar och tid på ungdomens prestation. Det ger mycket gott, som känsla av att vara kompetent, få utvecklas etc. Men det skapar också lätt en press. För en av karaktärerna i boken går situationen överstyr, och det har påverkan på hennes liv för lång tid framåt.
Orättvisa villkor beroende på föräldrars ekonomi och status är en realitet i vårt samhälle. Ridsporten driver detta ännu längre. En ung ryttare har en häst för flera hundra tusen, en annan är stallskötare åt en jämnårig kamrat med egna hästar. Vad gör dessa olika förutsättningar med ungdomarna? Rakt mot hindret närmar sig ämnet från flera olika positioner.
Idag hade Torslanda bibliotek bjudit in deltagarna till bibblan för invigning av utställningen. Fram till den 6 juni så kan man se eleverna från Bulycke Ridskolas texter och bilder om hästböcker.
Skynda dit!
Läs vad Torslanda bibliotek skriver här.
Idag kommer ett nytt nummer av barnlitteraturtidskriften Bazar Masarin. Denna gång har de hästbokstema! Så himla bra att sätta genren på kartan. Och jag är stolt över att både få ta plats med en essä om Nan Inger Östman och Gunilla Wolde och vara med i ett eget författarporträtt.
Läs tidskriften här.
Idag kommer Rakt mot hindret! ut. En viktig bok som kretsar kring prestationshetsen inom ponnysporten och hur föräldrarnas ekonomi ger den unga ryttarna olika villkor.
Hundtass & Hästbokstramp 