Högläsning av nytt manus

En tradition sen många år tillbaka är att jag högläser mina nya manus för mina föräldrar. Långa kvällar sitter vi och det är så fint att de är så intresserade av att ta del av vad jag gör. Det blir extra starkt eftersom vi tidigare har delat den ponnysportvärld jag skapar litteratur av.

Manuset jag högläste igår kväll är uppföljaren till Ett-eget-lag-212x300Ett eget lag. Dalsboryttarna tar utmaningarna vidare – vad och hur skriver jag inget om nu. Första boken är ju inte ens på riktigt ute i världen än. Men jag kan avslöja att det blir riktigt mycket dressyrridning i tvåan.

Här nedan följer lite bilder från vårt ponnyliv under 90-talet.

 

IMG_4272
Dressyrtävling i Lysekil. Ponnyn som är överlastad av rosetter heter Joleva, den häst jag tävlat mest (Och förebild för Jova i Ponnykompisar-serien). Mamma tittar fram bakom mig. Bredvid mig min kompis Camilla och bredvid henne en av mina dressyrtränare, Inga-Britt Sundström, vars person inspirerat mig till tränarporträttet i Dalsboryttarna 2.

 

IMG_4271
Pappa hjälpte mig ofta med läxor mellan klasserna på tävlingarna. Med på bilden är min lagkompis Johanna, som idag är en av de viktiga provläsarna av Dalsboryttarna-serien.

 

IMG_4273
Gymkhana. Jag på min första ponny Fleur, mamma bakom på Joleva.

 

IMG_4269
Mamma och Joleva, en annan varm sommar, då jag var på träningsläger på Strömsholm.

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s