Bara Hästböcker

Idag slog vi upp portarna för vår nystartade grupp Bara Hästböcker. Efter att under ett års tid träffats i en hästbokcirkel vill vi nu dela med oss av vår kunskap.

Annonser

Bokmässan: Hästboken från läsarperspektiv

Som sista men inte minsta, tvärt om  dagens största och viktigaste, framträdande klev jag upp på Ung scen tillsammans med Olga, Miralda och Saga för att prata om hästböcker från läsarens perspektiv.

14433147_1118375094907855_4306772075790680532_n

Olga och Miralda är 12 år och Saga 14 år och de har läst de flesta hästböckimg_0125er som finns.

På frågan om varför hästböcker behövs sa de att den som rider kan känna igen sig. Man får berättelser om det man håller på med och känner att man är del av en stor gemenskap som berör många människor. Men hästböcker kan också vara en fantasivärld att vara i även för dem som inte rider.

På nästa fråga: vågar man skriva om svåra saker för unga svarar de alla tre ja! Det ska vara balanserat, men stallet är inte bara en idyll.

När jag frågar vad de vill läsa mer av svarar de bland annat att de vill få läsa om någon som får en häst hon inte tycker om och mer om ridsportens ekonomiska orättvisor.

Jag är så glad över att vi kunde göra detta scenframträdande tillsammans. De har lärt mig massor, både i våra samtal innan och på scenen.

 

 

Bokmässan: Hästboken som samtidsdokument

Jag har fått prata om hästböcker, med två författare, Pia Hagmar och Lin Hallberg och en serieskapare Lena Furberg som alla tre haft avgörande roll för hur jag själv utvecklats som författare och människa. Och med ytterligare en fantastisk författare Catharina Hansson och smarta förläggaren och hästboksexperten Ada Wester.

 

Vi hann förstås bara säga lite av allt som finns att säga. Jag hoppas vi kan hitta ett forum att prata vidare. Vill du höra vad vi sa så finns det på ur play här.

Hästböcker x 2

Idag har jag haft skrivarverkstad på Kärra bibliotek med fokus hästböcker. Deltagarna skrev flera olika texter och vi hann också prata om hästar och böcker. FPegasalera av dem hade läst Pegasa – hästen från Trapalanda, vilket kändes roligt. Det är några år sedan jag skrev den. Och jag går i tankarna på en ny bok med spökinslag.

Efter skrivarverkstaden satte jag full fart in mot stan. Där träffades jag, Katja Timgren och Anna Nygren och diskuterade hästböcker. Något vi ska fortsätta med. Kändes som jag velat fortsätta vårt samtal i flera timmar till när jag var tvungen att springa för att hinna med tåget.

Recension i GP

RaktMotHindretIdag är jag stå-på-huvudet-och-slå-kullerbytta-över-fälten-glad. Rakt mot hindret har fått en recension, som lyfter fram just det jag hoppats och arbetat för. ”Med enkla medel blottar författaren ponnyvärldens paradoxer”, skriver Ingrid Bosseldal i dagens Göteborgs Posten.

Efter en medioker Btj-recension, som tyckte att det var ett minus att boken följde ”gängse recept för hästboksgenren” men att recensenten ”måste […] tillstå att jag sträckläste Rakt mot hindret, vilket sannolikt bokslukande hästälskare i mellanåren också kommer att göra.” (Btj häfte nr 12 2016 recensent Elisabeth Frank) hade mitt hopp sjunkit att någon skulle läsa boken och lyfta fram och intressera sig för de för ponnysporten så viktiga tema som jag försökt att problematisera. Att skriva hästböcker är så ofta att kämpa i motvind och osynlighet. Och sedan på det osäkerheten en alltid har som författare – duger det jag skriver. Idag känner jag att det duger lite grann. Yippi!

Länk till recensionen: här.