Idag har jag varit på styrelsemöte med BULT. Vi har många frågor vi arbetar för och jag känslan i vår styrelse genomsyras av kreativitet och vänlighet. Jag tror det är unikt. Det finns ingen trängsel kring utrymmet, inte några jobbiga spel, en rak och bejakande kommunikation. Jag är verkligen så tacksam att få vara en del av detta!
På kvällen arrangerade vi en medlemskväll med Ylva Mårtens. 
Under sommaren har jag läst henne bok Vad säger barnen? En bok som lyfter många viktiga perspektiv kring vårt samhälles och medias syn på barn. De får ofta var objekt, ofta fylla i det vuxenvärlden vill, men får sällan plats att själv i fördjupade och förbehållslösa intervjuer uttrycka sig. Jag är själv mycket intresserad av intervjuteknik, bland det roligaste jag vet är de intervjuer jag gör för tidningen Min Häst. Mitt mål är att lyfta och fördjupa just de frågor som är viktiga för den unga ryttaren, om jag lyckas vet jag inte. Men en bok som Vad säger barnen? hjälper till mig att utvecklas.
Det är ocks
å så modigt att våga analysera sig själv, så som Ylva gör både i boken och på framträdandet ikväll. Hon går tillbaka och lyssnar på intervjuerna, frågar sig, hur gick det här, vad fungerade och vad fungerade inte. Hon väjer inte för att kritisera sig själv. Att i slutet av sin yrkeskarriär gå tillbaka och resonera kring det som skett under åren, det är att ge en gåva till framtiden.
Hundtass & Hästbokstramp 